måndag 27 juni 2011

Nationaldagen igen

När jag nu ändå är på gång att blogga så kom jag på att jag missat mig själv och min funktion under marschen, eller festtåget som de svage kallar det, upp till Skansen från Kungsträdgården. En svettdrypande historia med ett program och deltagande artister, inklusive vår käre Monark på Solliden som är så dåligt att man skäms. Det får vi tacka TV4 för.

Vi i min pluton smet därifrån så fort vi inmarscherat och firade kvällen under mer angenäma former. Se tidigare blogg i ärendet.

Jo, denna gång så bar jag på Sveagardesföreningens skylt och hade en framträdande plats efter fana och standar. Det är jag som skyltar i mitten.

Före oss musikkåren, därefter vi i Sveagardesföreningen och först därefter alla andra som kom efter i otakt.

Midsommar i Storebro

20 dagar sedan jag skrev en blogg senast. Det hade ju inte hänt något så varför då slösa på papper? Men nu så kunde jag leka med unge Dx och komma loss med sådant som är det bästa som finns. En timme med mjukisar!
Eller en kärleksstund med en kedjesåg. Tyvärr finns det ingenting mer att såga ner på tomten men furuskogen ovanför backen lockar!
Unge herrn är inte på väg att lägga sig, långt därifrån!
Vad vore livet utan barnbarn, snygg morfar har hon ju också.

M och Di i blåbärsskogen, det blev ett hundratal i alla fall och en massa frisk luft!

Midsommarens höjdpunkt, sill, potatis, öl, nubbar och jordgubbar!
Allt fanns med och det regnade bara lite, lite grann.
Så morfar tackar för sig men lovar att komma igen.

tisdag 7 juni 2011

Nationaldagen

Delar av min gamla plutonchefsskola, gossar på 70+, samlades i Kungsgrädgårdens östra hörn, det som vätter mot Norrmalmstorg. Det är alltid där vi samlas för vår plats är efter Livgardets musikkår, eller denna gång Fältpiparkåren som är en del av huvudkåren. De flickor och gossar som spelar i denna kår är nog Sveriges absolut bästa marschmusikkår. I dessa fredliga sammanhang så blev det mest Bellman blandat med trummor. Vårt mål är Solliden på Skansen.
Klockan 17 avtågade vi och som jag nämnde så kommer musiken först, därefter vi, det vill säga Sveagardesföreningen med Svensk flagga och Banér. Därefter gick jag. Alldeles ensam. Bärandes på ett plakat med texten "Sveagardesföreningen". Därefter kommer resten av Sveagardesföreningen, inte så många numera och först efter dessa så kommer alla de andra. Var sak på sin plats.
Denna gång så hade vi för avsikt att gå upp till Solliden men inte stanna kvar. Programmet är träligt och kungens l å n g a  tal förra året avskräckte.
Vi lämnade kvar två fanbärare på den så kallade Svinryggen där alla flaggor och fanor prydligt var uppradade.
Vi styrde kosan mot Allmänna gränd nedanför Gröna Lund där den lilla båten Ran (ser ut som en liten, liten Vaxholmsbåt skulle plocka upp oss. Det gick inte att komma över Djurgårdsvägen som var helt avstängd och bevakades av en massa militärpoliser för att ingen skulle smita över. Där stod vi alltså och såg diplomater och regeringsmedlemmar och andra helt ointressanta personer åka förbi i sina blanka svarta bilar med säkerhetsgubbar hängandes efter i likadana svarta bilar med blåljus på taket. Däremellan en hög med polisbilar och annat elände. Så kom det flockvis med hästar och trumpetare och därefter en skrinda med kungen och drottningen. Tätt bakom kom en skrinda till med barnen och dalmasen Daniel. Han vinkade till mig som synes av denna något oskarpa bild.

Så kom vi över och Ran kom, vi gick ombord och fick bubbel och snacks. Vi for förbi Hammarby sjöstad och fortsatte upp cirka fem meter genom två slussar till Sicklasjön. En mycket vacker färd tog oss till plutonchefsskolekollegan Kurt som har ett stort, vackert hus eller snarare herrgård vackert belägen i grönskan. Där halades flaggan med tapto på trumpet och middag vidtog, grillat kött, grillade och färska grönsaker, vin och ost samt knott. Det blev en mycket lyckad fest och som den gode värd som Kurt är så tog han fram den gamla Livgardesbussen och körde hem de flesta av oss. Vilken kväll!

I dag är det dagen efter. Just nu så tar vi hand om två barnbarn, Di och Dx. Brorsan gästar sin nya skola i dag för att träffa sina nya skolkamrater som han får i höst och för att dessa även skall få träffa M förstås. Mormor är i sandlådan med barnen och är beväpnad med leksaker och såpbubblor så jag får se när och om de kommer tillbaka. Mamma J är i Täby Centrum och utför en rad ärenden men lär återkomma så småningom. Dagen kan knappast bli bättre!

lördag 4 juni 2011

Två dagar efter festen

Inte för att vi fick i oss en massa starka och destillerade på Edsbacka Wärdshus men jag hade inte lagt in bilderna i PC´n så det fick vänta en dag extra.
Syrran fyllde alltså 75. Två barn med respektive samt två av tre barnbarn ställde upp liksom jag och A. Kom lite försent på grund av våldsamt sen buss så där satt gänget och drack dry martinis ute på verandadäcket när vi anlände. Vi hann i alla fall med att få varsin drink själva innan vi trädde in i matsalen och bestämde oss för "dagens". Den kostade 800 kronor styck inkl ett glas vitt och ett glas rött. För all del, det var vackert att se på och gott att äta men betalt tar de på Edsbacka. Man har ju inte (haft) två Michelinstjärnor för inte. Ny ägare har reducerat antalet stjärnor till en men de gamla priserna är minsann kvar.
Middagen bestod av Vit sparris, hollandaisesås samt löjrom. Varmrätt Tournedous m tbh och dessert hallon och päronsorbet.
Syrran förärades en stor kopp med fat av oss

De sju Siderudarna stuvade in sig i Görans fina bil, hans nyktra son körde sedan hem dem för så vitt jag vet.
Vi för vår del missade bussen till Danderyd och vi fick vänta en halvtimme. Kvällen var ljum och fylld med syrendoft och andra behagliga aromer så det gick ingen nöd på oss.
Från slutstationen vid Danderyds sjukhus promenerade vi upp till Mörby station och på vägen fann vi ett par planteringar som inte gick av för hackor!
Hemma var vi 22.30 så det blev till att krypa till sängs med en god bok.

torsdag 2 juni 2011

torsdagspromenad

Så kom gänget utom N som jobbade. Tre underbara barnbarn att krama och bli kramad av samt mamma J förstås. Underbart att de nu skall slå sig ner några ordentliga stenkast från vår bostad. Detta var alltså i går och eftersom lunch just intagits så blev det saft, kaffe och bullar. Till att börja med. Sedan försvann nästan en hel glasstårta av bara farten.
Så bar det av hem till syster/faster B och kussarna för att få en natts sömn innan färden gick vidare till huset i Storebro. Jag misstänker att det blir grillat i kväll och att det kanske har kommit upp någon grönsak eller blomma i det i påskas nyanlagda landet. Annars så får det väl bli en tomat och några salladsblad från ICA-affären nedanför backen.

Själva blev vi nyfikna på hur det nya huset ser ut och barnens nya skola i Skarpäng. Efter frukost så tog vi på oss gympadojorna, kamera och SL-korten (utifall vi skulle tröttna på att promenera). Från oss till Säljvägen gick det alldeles utmärkt att gå trots en viss kyla och en rejäl blåst. Det märktes att man haft studentfest där dagen före. Vi trängde oss inte på och att fotografera genom Törnrosahäcken var tämligen menlöst.
Så vi gick vidare och tog Milstensvägen som går parallellt med den stora Turebergsvägen. Det är en bra bit innan man kommer fram till Milstensskolan som verkar vara en liten mysig skola för Di och M. Det verkar finnas ett dagis där också, Pysslingen, så kanske även Dx kan gå där. Sedan bor ju faster Bella bara några minuter från skolan. Sedan fanns ju en busshållplats utanför skolan och denna buss har ju även en hållplats utanför ert nya hem.
Vi tog inte tid från skolan till Säljvägen men det tog nog dryga 15 minuter. Från Säljvägen till TäbyC tog det 12 minuter och därifrån hem till oss ytterligare 9 minuter. Det om detta.

Syster Vivi fyller 75 år idag och vi och hennes pojkar med familjer skall äta middag på Edsbacka krog och hon vet som vanligt ingenting om planerna. På 70-årsdagen blev det en endagskryssning till Mariehamn som blev mycket lyckad både vad gäller mat och väder. Drinken på överresan gick också ner som synes.
Nu får vi vänta till tisdag/onsdag i nästa vecka på att barn och barnbarn visar sig igen och då skall det i alla fall bli något ätbart lovar
Morfar