Nå, Timmie var behäftad med en mamma, Malin och en pappa, Daniel. Vi träffades naturligtvis varje gång Timmie rymde till oss och efter den veckan så har jag haft sporadiska mailutbyten med Malin.
Två barn, Linn och Caspian såg dagens ljus och så skulle det bli en till och det blev en besvärlig tid och den lille killen föddes på tok för tidigt. Nu följde jag och A med på hennes blogg och det blev dagliga uppdateringar om läget. Prata om hopp och förtvivlan. Vi höll våra tummar och det var vi nog inte ensamma om och det har tydligen hjälpt, Sander har inga planer på att kasta in handduken så det hela fortsätter och glada för det är vi.
Jag startade min tafatta blogg i februari och efter att plötsligt inte kunna skicka mina kommentarer så tänkte jag återgå med att skicka mail. Efter ett antal dagar och tjurskalligt offrande några timmar varje gång på att lösa detta problem så fungerade det hela plötsligt när jag tog bort funktionen "kom ihåg inloggningslösen" och då fungerade den "ovillige bloggen igen.
Det var då jag beslöt mig för att dela med mig med min blogg till Malin som så tappert kämpar med att datera upp släkt och vänner med nyheter om Sander och hans familj. En halsbrytande spänning.
En något gammal bild tagen på Sveagardesföreningens 80 årsjubileum på Livgardets mäss. På bilden syns det gamla strävsamma paret Cedervall vid middagsbordet.
Jag hoppas att du Malin besöker min blogg då och då så får du en inblick i min familjs liv och leverne, inte minst nu när barn och barnbarn äntligen bosatt sig i Sverige!
Åh! Fina, fina du! Är så glad att jag får ta del av ert liv. Så himla kul att barn o barnbarn äntligen kommer hit. Ser fram emot att höra mer om era upptåg. Tusen tack för alla tummar ni hållt för vår lille Sander. Han har behövt dom alla o det verkar som att det äntligen gett resultat:-)
SvaraRaderaKram på er o ha en trevlig helg!
Vad beträffar den där resan kan vi inte göra annat än att hålla med er. Var mkt som gick emot oss skulle man kunna säga men trevligt sällskap gjorde allt så mkt roligare. Timmie säger att han kommer ihåg er. Jag gissar att så kanske inte är fallet egentligen utan det han minns är det han sett på film men vad gör väl det. Alltid när ni kommer på tal säger han att det var ni som var så snälla o gav honom den där lastbilen:-) Azorerna har vi inte tänkt åka tillbaka till iaf. Den saken är säker;-) Minns att ni rekommenderade ngt ställe på Kreta o det har väl varit på tal tidigare men det dröjer kanske innan familjen på 6 pers kommer iväg på semester... Å andra sidan så har vi ju mjölkpengarna så vem vet Hahahaha!
SvaraRadera