Handla med förhinder

I dag måndag beslöt jag mig för att ta bussen till Arninge och handla veckoransonen på ICA. Dels har den gode handelsmannen Sören gett mig ett plastkort som renderar mig 50 kronors rabatt varje gång jag handlar över 300 kronor och dels så har samme handelsman skickat fyra rabattkupongen á 75 kronor om man köper för 500 kronor. Alltså, för 500 kronor inköpta varor får jag 125 kronor rabatt. 75:orna gäller en per vecka.
Jag laddade med plånbok, nycklar, liten grej för att få loss en kundvagn, paraply, ety det var ganska hotfulla moln på himlen. Därtill två kassar från Holland och en liten frysväska med frysblock som passade i Hemakassen.
Sålunda väl utrustad så begav jag mig i god tid ner till 11.03 bussen som kom i tid. Det brukar aldrig 10.03 bussen göra, den kommer nästa jämt minst 10 minuter innan, det är lite knepigt att parera sådana här avvikelser men man lär sig.
Väl uppe löste jag upp en kundvagn och fick för mig att ta ut lite pengar i Handelsbankens bankomat innan banken eventuellt kolapsar. Den tycks ju trots allt klarat EU´s stresstest eller vad det nu var man kallade det. Tog fram plånboken och där fanns allt utom ICA/Mastercard kortet. Visst ja, det ligger i den lilla, lilla plånboken som jag använder när detta kort är det enda jag behöver, typ en liter mjölk i Täby Centrum.
Jag insåg att det var bäst att bege mig till busshållplats Kundvägen ett par minuter bort och den elektroniska skylten sade mig att bussen skulle komma om 8 minuter, gott om tid alltså. Bussen skulle avgå 11.33 och vid den tidpunkten sade skylten EN MINUT kvar och strax därefter stod det NU. Ingen buss. Minuterna gick, det stod ömsom 1 MINUT eller också NU. Så försvann all information ett tag och sedan började det igen. Någon buss kom förstås inte. Klockan 11.45 slutade informationen och de tre tavlorna ägnade sig åt andra busslinjer. Nästa buss skulle komma en timme efter 11.33 och det var riktigt skönt att tillbringa 70 minuter i busskuren. Det fanns ju ganska frisk Arningenluft och trafikbullret var väl inte alltför störande.
12.33 kom bussen som den skulle. Väl hemma ringde jag SL och meddelade vad som hänt. Hon det vill säga den svarande damen, skulle rapportera det hela, fattas bara annat klämde jag i. Jag undrade om man kan få någon ersättning. Jodå, resegarantin gäller, man kan alltså ta taxi tyckte damen. Nähädå, talade jag om för henne för att se hur stresstålig  hon var. Jag har SL-kort och bankkort och bär aldrig med mig pengar till taxi därutöver har jag ingen telefon (ljög jag till men min gamla Nokia är vansinningt gammal och räknas knappast).
Något sådant här hade hon aldrig råkat ut för och jag föreslog att jag skulle få ett par åkremsor i alla fall men se det gick inte alls, taxi skulle det vara. Jag uttryckte mig hårt och bryskt att jag absolut inte var nöjd med servicen och klämde på luren.
Vad lär man av detta? Jo, tag alltid med ICA-kortet och taxipengar annars står du där med glass, färsk fisk och charkuterier för det var det jag bland annat skulle inhandla.
Skam åt den som ger sig. I morgon tar jag 10.03 bussen, det vill säga 09.50 till Arninge för ett nytt försök. I dag hade jag aldrig hunnit eftersom mitt pensionärsplastkort som ger 50 kronors rabatt vid köp för 300 kronor upphör att gälla klockan 15.00. Det gäller dessutom bara vardagar men då redan från öppningsdax.

Tänk vad mycket man får vara med om när man skall handla!