Ett fort till

Det var visserligen inte så länge sedan vi besökte Siarö men det var så mediokert så vi bestämde oss för att åka till Arholma när vi ändå höll på och det var faktiskt en upplevelse även jämfört med Femöre och Tingstäde och till och med Fort Siloso i Singapore. Inget av de svenska forten har varit med om något krig men nära har det ju varit.
Här ser vi en typisk svensk skärgårdsnatur till synes helt orörd, måste vara ett reservat eller något liknande

Visst är det vackert! Under dessa små svulster på öns topp döljer sig en stor anläggning som var så hemlig att ingen visste om den men ryssarna visste förstås att det fanns en kanon där som inte kunde missa ett sjömål, detta tack vare vår spion Stig Bergling. Även Wennerström hade ju Stig som tilltalsnamn. Funderar på att byta men tror jag låter bli. Det fanns förstås allt i denna anläggning till och med en prydlig urinoar utan dörr. Spelade liksom ingen roll det fanns bara manliga soldater på den tiden.

K Hustruns blogg visar en bild tagen på mig bakifrån när jag tog denna fantastiska bild på 10,5 cm kanonen som kunde få ur sig ett par skott i sekunden.

Vädret var strålande och utsikten uppifrån kanonens plats på berget var nästan kriminellt hänförande, visst är Sverige vackert. Ibland.

Efter äventyret inne i berget så kom vi ut på toppen och vandrade ner till den lilla serveringen där vi intog varsin mycket kall och god öl. Strömmingsmackan inte att förglömma.

Dagen hade varit perfekt och vi vandrade tillbaka till färjeläget och därifrån kunde vi se den gamla fyrbåken på öns topp. Den byggdes 1768 och användes senare som lotsutkik och verkade också som stridsledningscentral i berget under båken. Bäst att tillägga att det var under andra världskriget då bland annat malmtrafiken till Tyskland hade anmälningsplikt till centralen. Fyren användes även som dansställe hur nu detta gick ihop.

Ha det så gott!